Kameror vi gillar...

En kamera man ständigt återkommer till om utrymmet för kameror av någon anledning är begränsat är Olympus XA.

Det här en kamera som revolutionerade industrin på samma sätt som OM-1:an när den kom. Samma genialiske konstruktör det vill säga Yoshihisa Maitani. Med OM-1:an lyckades man med konststycket att i princip halvera systemkamerans storlek och vikt mot t.ex Nikon.

Maitani hade Leica som förebild och små kameror hade han redan visat upp tidigare i och med Pen-serien. XA-linjen följer samma ambition att rymma allt man kan tänkas behöva i en kompakt och modern 35mm-kamera. XA var flaggskeppet med både mätsökare och en skarp 6-elementslins. Enklare var XA-1, XA-2, XA-3 samt 28mm-versionen XA-4. Det var också en sista i serien med 1600ASA, DX-kodning m.m.    

Yoshihisa Maitani. Gurun, geniet bakom Olympus Pen, OM och XA. Och senare Mju. Maitani och Oskar Barnack har vi en hel del att tacka för. Att vi inte går omkring med 10x12-kameror på stan bl.a.   

XA är och var en av de bästa kompakterna utan tvekan. Och detta ÄR en kompakt. Först ut med det skjutbara skyddet/skalet som också satte på kameran. Inspirerade Chinon Bellami, Pentax PC35AF, Minolta AF-C och Canon MC med liknande ideer. Alla introducerade på 1980-talet.

 

En kamera som säkert tjänade som en viss förebild för Maitani & Co. var Minox 35. Den hade dock en utfällbar lucka istället, som Contax T också fick. En sämre lösning men nödvändig för att få tillräckligt avstånd mellan lins och film. De är ju egentligen miniatyr-bälgkameror. Att XA:n funkar ändå beror på en extrem optisk konstruktion. Enligt Olympus var man här först med en intern fokusering istället för att frontlinsen rörde sig.     

Okej, vad säga om den fotografiska upplevelsen? Bilderna? Den ligger säkert i innerfickan, eller i ytterfickan på jacken, redo att dras upp på nolltid. Startklar efter "mantelrörelsen". Sökaren är grym för storleken, med inbyggda brightlines till och med. Många klagar på att mätsökarpatchen är kontrastsvag, det stämmer men den funkar. Vid köp kolla det, det varierar mellan exemplaren. En liten tejpbit på sökaren och det blir mycket bättre.

 

Avtrycket är även det speciellt. En liten röd plastbit som är av en elektronisk "touch"-modell. Den funkar rätt bra även om det inte existerar ett distinkt läge direkt. Det bara klickar till. Driftsäkerheten är det tyvärr si och så med vad gäller Olympus XA. Många går sönder i elektroniken på något vis...andra kan rulla på länge. Inte direkt servicebara idag heller. Petitesser, man köper en till bara. Så länge dessa liger under tusenlappen är de ett fynd och fansen bör bunkra. Det är nog det enda negativa jag kan framföra om kameran.  

 

Men av allt som man kan tillföra kameran av lovord är det ändå bilderna den tar som är det riktigt roliga. De är halvskarpa men ändå distinkta på något vis. I färg är det en verkligt behaglig färghantering. En viss trevlig vinjettering finns, inget negativt eller toy camera-överdrivet, utan adderar endast perssonlighet och karaktär. Olika mycket beroende på bländare. Man hör idag att många konverterar till analogt foto från det digitala. Detta pga det kliniska och det för precisa i digitalkameran. Men man köper en Leica och gluggar för massor av pengar och får en närmast digital bild. Köp en XA istället är mitt råd.    

 

 

 

Betyg: 10/10